Jag dör..

Jag hade tänkt blogga om vilken underbar helg jag haft, för det har jag verkligen. Jag ska berätta allt i minsta lilla detalj sedan.. Nu måste jag bara skriva av mig för det kryper i kroppen.

Jag tror seriöst jag var påväg att få en panikångest attack idag. Kände bara att jag inte fick någon luft när jag var på stan tidigare och skulle lämna Carro vid bussen. Jag har ångest i hela kroppen, känner att jag bara vill bryta ihop vilken sekund som helst men vågar inte för jag vet inte om jag kommer spåra ur totalt då. Jag har inte gjort något i helgen jag riktigt ångrar.. Den har bara varit grym.. Okej några halvdåliga grejer har jag väl gjort men inget jag riktigt bryr mig om.

Jag vågar inte vara ensam heller. Inte för att jag tror att jag kommer göra något dumt. Jag är bara rädd för mig själv och hur långt detta kommer gå. Grejen är den att jag inte får tag i någon. Danne är med Sebban och hans pappa någonstans och svarar inte. Hanna var här och tog hand om mig en stund innan men hon var så trött så hon drog hem. Ringde Michel men han svarar ju inte heller..

Varför har jag då sån ångest? Jag har mina funderingar. Tror jag har lite Mallisångest eftersom jag tycker det är så underbart i Göteborg och har haft världens bästa helg här. Och att sommar i Göteborg är fan helt oslagbart. Jag vet ju att Mallis kommer bli grymt och jag vill verkligen dit, och ja kommer ha en underbar sommar där. Men det är väl bara för jag har en dålig dag, och att mamma och dom har bokat deras resa nu och att jag är tvungen att åka.

Jag vet att det kommer kännas bra imorgon och att det är mycket bakfylleångest med. Men jag har aldrig kännt såhär förr och ni vet den där obehagliga känslan man får som man inte riktigt kan sätta fingret på.. Man blir så himla orolig.

Johan är så söt. Fick tag i honom nu. Hans familj är här och hälsar på men han kommer hit ändå och kanske sover här så jag ska slippa vara ensam.  Tack!

Och om han blir här hela kvällen så kommer ingen helguppdatering, isåfall tar jag den imorgon.
Kanske ett fjantigt inlägg, men det är så skönt att bara få det sagt..

Hej

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0