<3

Om bara tio dagar befinner jag mig där jag tappade min första tand, och där jag ska spotta ut den sista!
Aldrig varit borta från Hälsingland så länge som jag varit nu.

Men så har man Götet, som man inte kommer lämna i första taget. Kanske inte förän den sista tanden är påväg att ryka?



Till markens doft av evighet, till dum och simpel långsinthet
och spåren genom skogen till mitt hjärta



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0